Ringa på dörren..

Alltså fy fasen, jag är likblek i ansiktet! Varför blir jag så jädrans rädd så fort nån ringer på dörren? Jag ställer mig blixt stilla, kryper på golvet för att kunna släcka ljusen och töntar mig å håller på. Jag är verkligen LIVRÄDD för att öppna dörren varje gång det plingar å Sven inte är hemma! om jag då förstås inte vet att det är nån som ska komma å hälsa på ! då öppnar jag såklart =) Men jag vågar absolut inte gå fram till kikhålet och kolla.. jag är rädd att de hör mig då ^^, haha.
Tänk om det är någon som vill råna mig eller nåt ^^, nån yxmördare av nåt slag. ja gud vet vad. Radiotjänsten maybe?

Urs alltså. Rädsla är inga bra grejer. Hjärtat slår i 500 och jag har nog mist 2 år av min livstid. Nu måste jag skratta en massa för att få tillbaks de 2 åren :P haha! lustigt! eller hur? Nu ska jag smyga till spisen och fortsätta laga mat. Pommes med korv :P min lyxmiddag såhär en kväll när jag är ensam och övergiven!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0